HEM

Dikter av 
Stig Wikman

Allt det svåra har jag lämnat

Björkens gula blad 

Bortom bergen

Blommorna vid bäcken

Daggvåta myrar

De vilda djurens bal

Dom strålande stjärnorna

En juniafton

En nattviol

En ängel så fin

Finnfallet 

Flera timmar i sträck 

Flickan i trädgården

Grängesberg

Jag fångar ögonblicket

Kärlekens klockor 

Kärleken så djupt rotad

Min lilla blomma 

Min själ har sorgsna vingar

Mina dikter 

Mitt hjärtas klöver

Naturens musik 

När kärlekens lyktor tändas 

Poesins heta lågor

Skogens förnimmelser

Sommarnatt vid Södra Hörken 

Vildblommor 

Vilka mjuka små händer du har 

Vägen ut 

Älskar dig

NYA

Höstens frälsning 

Om stjärnorna dör 

Så länge jag kan andas

En liten blyg viol

Jag sitter och ler

Lyktorna tänds

Ängen

 

 

mmm  

DE VILDA DJURENS BAL.

Att dansa med vargar , i vargars land
då hade man något att göra
Riven av tassen , ja , lite grann
ty vargen var klen på att föra

En björn som sover , i mörka skog
den bör man nog inte väcka
Nej , fan i våld , nu får det va nog
nu får det i sanning räcka

Leva på drömmar , i luftiga slott
men att dansa med vilda djur
Det borde ej gå , med denna sort
men visst vore det kul , eller hur

Skänk mig vingar , i drömmens värld
jag önskar en fågel vara
Då skulle jag göra , en himmelsk färd
upp till änglarna skulle jag fara

Och att kunna simma , som en makrill
att få känna vattnets strömmar
Nej , nu måste jag hålla min penna still
ty , jag skriver blott om drömmar

Att sitta och skriva , det går väl an
men sagor blir aldrig sanna
Jag är ju endast en vanlig man
och det vill jag för evigt förbanna

Och jag sover tungt i sängen min
jag drömmer om djurens sal
Men så plötsligt blir jag en söt pingvin
klädd i frack där på vargarnas bal

STIG-HARRY. 6.NOV. 2009.

Kommentera

  mm