|
HEM
Dikter av
Stig Wikman
Allt
det svåra har jag lämnat
Björkens
gula blad
Bortom
bergen
Blommorna
vid bäcken
Daggvåta
myrar
De
vilda djurens bal
Dom
strålande stjärnorna
En
juniafton
En
nattviol
En
ängel så fin
Finnfallet
Flera
timmar i sträck
Flickan
i trädgården
Grängesberg
Jag
fångar ögonblicket
Kärlekens
klockor
Kärleken
så djupt rotad
Min
lilla blomma
Min
själ har sorgsna vingar
Mina
dikter
Mitt
hjärtas klöver
Naturens
musik
När
kärlekens lyktor tändas
Poesins
heta lågor
Skogens
förnimmelser
Sommarnatt
vid Södra Hörken
Vildblommor
Vilka
mjuka små händer du har
Vägen
ut
Älskar
dig
NYA
Höstens
frälsning
Om
stjärnorna dör
Så
länge jag kan andas
En
liten blyg viol
Jag
sitter och ler
Lyktorna
tänds
Ängen
|
mmm |
BORTOM BERGEN.
Dina ögon är så klara
ja , dom är så underbara
och det känns som om jag var i himmelen
om du vet kan du väl svara
att jag alltid din får vara
att jag alltid får förbli din hjärtevän
Man kan inget ta för givet
men nånstans så står det skrivet
att vi möts igen när livet tagit slut
och då hoppas jag min vän
att du väntar på mig än
någonstans där bortom bergen som förut
Du ska alltid va min kära
och din kärlek känns så nära
jag försöker bara säga sanningen
jag vill inte dig besvära
blott en sak vill jag begära
att du alltid ska förbli min hjärtevän
Inget ont ska dig få hända
för då ska jag åter vända
även då när hela havet sinat ut
och då hoppas jag min vän
att jag ser din blick igen
någonstans där bortom bergen som förut
Ingen kan som du bedåra
i dina ögon kan jag spåra
ett ljus som skänker kraft åt kärleken
alla löften blir så svåra
dock ej ett utav dom våra
att du alltid ska förbli min hjärtevän
Och den himmel som oss väntar
när sen dödens klockor klämtar
när vår kärleks saga får ett evigt slut
ja , då vet jag lilla vän
att du ler så rart igen
någonstans där bortom bergen som förut
stig.wikman. 2008.
Kommentera
|
mm |
mm
|
