HEM
Dikter av
Stig Wikman
Allt
det svåra har jag lämnat
Björkens
gula blad
Bortom
bergen
Blommorna
vid bäcken
Daggvåta
myrar
De
vilda djurens bal
Dom
strålande stjärnorna
En
juniafton
En
nattviol
En
ängel så fin
Finnfallet
Flera
timmar i sträck
Flickan
i trädgården
Grängesberg
Jag
fångar ögonblicket
Kärlekens
klockor
Kärleken
så djupt rotad
Min
lilla blomma
Min
själ har sorgsna vingar
Mina
dikter
Mitt
hjärtas klöver
Naturens
musik
När
kärlekens lyktor tändas
Poesins
heta lågor
Skogens
förnimmelser
Sommarnatt
vid Södra Hörken
Vildblommor
Vilka
mjuka små händer du har
Vägen
ut
Älskar
dig
NYA
Höstens
frälsning
Om
stjärnorna dör
Så
länge jag kan andas
En
liten blyg viol
Jag
sitter och ler
Lyktorna
tänds
Ängen
| mmm |
LYKTORNA TÄNDS.
Lyktorna tänds
när kvällsmörkret faller
Vid kyrkans grind
jag drömmande står
Stjärnorna blinkar
som i små intervaller
Och sakta på kinden
det rinner en tår
Vemodets kväll
så sorglig är stunden
Jag börjar att gå
på en välkrattad gång
Kommer snart fram
till minneslunden
Nånstans i mitt inre
hör jag minnenas sång
Här vilar min mor
under stjärnor som glöder
Här vilar min far
som fick mig att tro
Och där invid björken
kan jag se mina bröder
dom visar mig platsen
där jag själv ska få ro
STIG.WIKMAN.12.DEC.2014.
Kommentera
|
|
mm
|