HEM

Dikter av 
Stig Wikman

Allt det svåra har jag lämnat

Björkens gula blad 

Bortom bergen

Blommorna vid bäcken

Daggvåta myrar

De vilda djurens bal

Dom strålande stjärnorna

En juniafton

En nattviol

En ängel så fin

Finnfallet 

Flera timmar i sträck 

Flickan i trädgården

Grängesberg

Jag fångar ögonblicket

Kärlekens klockor 

Kärleken så djupt rotad

Min lilla blomma 

Min själ har sorgsna vingar

Mina dikter 

Mitt hjärtas klöver

Naturens musik 

När kärlekens lyktor tändas 

Poesins heta lågor

Skogens förnimmelser

Sommarnatt vid Södra Hörken 

Vildblommor 

Vilka mjuka små händer du har 

Vägen ut 

Älskar dig

NYA

Höstens frälsning 

Om stjärnorna dör 

Så länge jag kan andas

En liten blyg viol

Jag sitter och ler

Lyktorna tänds

Ängen

 

 

mmm  

LYKTORNA TÄNDS.

Lyktorna tänds
när kvällsmörkret faller
Vid kyrkans grind
jag drömmande står
Stjärnorna blinkar
som i små intervaller
Och sakta på kinden
det rinner en tår

Vemodets kväll
så sorglig är stunden
Jag börjar att gå
på en välkrattad gång
Kommer snart fram
till minneslunden
Nånstans i mitt inre
hör jag minnenas sång

Här vilar min mor
under stjärnor som glöder
Här vilar min far
som fick mig att tro
Och där invid björken
kan jag se mina bröder
dom visar mig platsen
där jag själv ska få ro

STIG.WIKMAN.12.DEC.2014.

Kommentera

  mm