HEM
Dikter av
Stig Wikman
Allt
det svåra har jag lämnat
Björkens
gula blad
Bortom
bergen
Blommorna
vid bäcken
Daggvåta
myrar
De
vilda djurens bal
Dom
strålande stjärnorna
En
juniafton
En
nattviol
En
ängel så fin
Finnfallet
Flera
timmar i sträck
Flickan
i trädgården
Grängesberg
Jag
fångar ögonblicket
Kärlekens
klockor
Kärleken
så djupt rotad
Min
lilla blomma
Min
själ har sorgsna vingar
Mina
dikter
Mitt
hjärtas klöver
Naturens
musik
När
kärlekens lyktor tändas
Poesins
heta lågor
Skogens
förnimmelser
Sommarnatt
vid Södra Hörken
Vildblommor
Vilka
mjuka små händer du har
Vägen
ut
Älskar
dig
NYA
Höstens
frälsning
Om
stjärnorna dör
Så
länge jag kan andas
En
liten blyg viol
Jag
sitter och ler
Lyktorna
tänds
Ängen
|
mmm |
BJÖRKENS GULA BLAD
Så underbart när höstens
ljuva färger står och brinner
Det är då som alla mina
vemods tankar snabbt försvinner
Och om höstens dunkla kvällar
i mitt hjärta inte fanns
då skulle mina drömmars ljus
försvinna bort nånstans
När som björkens gula blad
från sin gren så sakta faller
Då bultar och mitt hjärta
bultar tungt i sköna intervaller
Och om höstens mörka nätter
i mitt hjärta inte fanns
då skulle allt jag värdesätter
försvinna bort nånstans
När höstens vackra färger
under solens strålar blänker
Då kommer vackra minnen
blott på dem jag går och tänker
Då sitter jag på kvällen
så nöjd och sällsamt glad
och där på sina ställen
faller björkens gula blad
stig.wikman. 25. 2013.
Kommentera
|
mm |
mm
|