Treskillingdagen i Kopparberg

16-07-15
13 juli firas enligt traditionen Treskillingdagen i Kopparberg. Tyvärr lite dåligt marknadsförd. Men ideella krafter såg till att det blev festligt.
Treskillingbanco frimärke stämplades i Kopparberg den 13 juli 1857. Det är en blandning av det gröna treskilling frimärket och det gula 8 skilling frimärket.
En ung man hittade det 1886 och sålde det till en frimärkshandlare i Stockholm för 7 kronor.
I dagens läge vet man inte riktigt var det finns. Sista kända ägare köpte det för 15 miljoner kronor.

Den 13 juli är alltid postmuseet öppet för stämpling av ”treskillingfrimärket”. Elof Erikssson berättar att många återkommer år efter år. Dels skickar man vykortet eller så behåller man det själv som samlarobjekt.

Stämplingen sköter som vanligt Astrid Lindström med van hand.

En av dem som passade på att skicka vykort till en god vän var Hans Orre. Hans är född i Kopparberg men nu bara sommarboende.
Även om det inte är stämplingsdag är fotomuseet och även hembygdsmuseet, värda ett besök.

Vissa ordingsregler förekommer.

På estraden vid loftcafeet bjöds också enligt traditionen på musikunderhållning. Ljusnarsbergs Kammarmusikförening stod för arrangemanget.
Thomas Lundkvist och Leif Broman underhöll.

Leif och Thomas är skickliga och pålästa folkmusiker.

Det var främst enradiga och tvåradiga dragspel, nyckelharpa och laud, ett spanskt instrument, som trakterades.

Leif spelade på ett enradigt dragspel som han inhandlat av Gunnar Hellsing från Brattberg vilken hade musikaffär i Stockholm.

Efter att Thomas hälsat publiken välkommen övertog Leif det mesta av programmets presentation.

Leif är en god berättare så han fick publiken att skratta gott vid flera tillfällen

Vi som lyssnade fick lär känna Saddystump och Jocka. Saddystump togs från fattighuset av en familj i Hörken och fick lära sig till skomakare men han blev också en skicklig musiker och kompositör.
Jocka drev krog i Palahöjden. Den hade inte det bästa ryckte men var ändå väldigt populär. Han skulle, enligt sägnen, serverat en specialdryck från en potta. Om den också användes för sitt egentliga bruk förtäljer inte berättelsen.
Det spelades mycket låtar från Hörken som har haft många goda spelmän i sin by.

Kväsarvalsen, från slutet av 1800-talet, med sång av Thomas, hörde till de modernaste inslagen.

Thomas spelade på en autoharpa.

Det är en svensk uppfinning men är mycket populär bland folkmusiker i USA.

Publiken fick också höra Thomas spela på ett av sina specialinstrument, rommelpot.

Mot slutet av konserten fick publiken hör två variationer av Vildandens sång. Thory Bernhards tolkning är den mest kända. Det finns också en från Rådmansö.
Thomas ackomanjerade på andpipa för att skapa lite stämning.

Publiken lyckades applådera sig till ett extranummer innan musikanterna avtackades med varsin ros av Ulla Björklund.
Det var en mycket nöjd och glad publik som med trevlig spelmansmusik ringande i öronen återgick till vardagen.

Text: Thyra Lundell Foto: Bengt Lundell