Soldatdrömmar

2018-01-21

Åke Vogel vill med den här dikten delge oss sina drömmar när han låg inkallad.

Soldatdrömmar

Under nät för maskering och tältduk så grå,
där vilar nu krigar’n så trött,
och spikrakt ut skorstenen ses rökpelar’n stå,
mot en himmel som glöder i rött.

Ty i natt käre bror så är krigena glömda,
nu drömmer vi hellre om kvinnor och vin,
och om alla skålar som aldrig blev tömda,
låt nu varje tanke på sorg gå i sin.

Nu vilar pistoler, gevär och kanoner,
vi hoppas dom aldrig skall användas mer,
snart växer ur mynningen ros och pioner,
och livet sig strax lite gladare ter.

Ty visst är det skamligt att pumpa sin nästa,
full av bly med de vapen vi fått,
ska vi rädda vår jord får vi göra det bästa,
och försöka att enas i stort som i smått.

Men predika moral det ska jag ej göra,
man får väl försöka att va’ realist,
och ej kasta sten ibland ting som är sköra,
för man är ju sig själv ändå närmast till sist.

Åke Vogel