Smålommarnas tjärn den 18 augusti

2014-08-19

I det begynnande morgonljuset närmar jag mig tjärnen. Väl framme urskiljer jag den kvarvarande lomungen i det svaga ljuset. Sätter mig på min vanliga plats för att åter få uppleva en morgon med lommarna.

En kort resumé: I midsommarhelgen kläcktes de två äggen som smålommen lägger vilka ruvades kring 25 dagar. De två ungarna har vuxit och utvecklats olika fort. Den 7 augusti lämnade den mest försigkomna ungen i sällskap med ena föräldern tjärnen.
Den mindre ungen är ännu kvar. (Läs gärna tidigare kåserier om smålommarna under rubriken ”Natur och trädgård” från den 11/6, 6/7 och 23/7

En trolig orsak till att ungarna utvecklas olika fort är att den unge som föds tidigast också är den som har kraft att först förse sig med mat när föräldrarna kommer med fisk. Det är därför vanligt att den ena unge utvecklas långsammare. De tjärnar smålommen häckar i är som regel fisklösa och all mat hämtas från större fiskrika sjöar. För denna familj troligen Olovsjön tre km bort.

Föräldern kommer inflygande med dagens första fisk i näbben. Glider ner och bryter den spegelblanka vattenytan i en mjuk landning. Ungen möter ivrigt upp och får dagens första måltid. Medan föräldern vårdar sin fjäderdräkt tigger ungen ihärdigt efter mer mat. En stunds vila följer och efter en timme visar föräldern tecken på att åter hämta mer fisk.

De smala vingarna kräver en lång startsträcka. Lommen simmar till södra änden av tjärnen och startar uppfloget mot den lätta vinden. För att uppnå rätt höjd flyger lommen tre till fyra varv runt tjärnen. Men vad händer nu! Under det andra varvet attackeras lommen från sidan av en rovfågel. Faller pladask ner mot tjärnen och slår upp en kaskad av vatten. Blir liggande stilla medan rovfågeln flyger in i skogen. Allt sker så plötsligt, så överraskande. I det svaga morgonljuset lyckas jag inte identifiera rovfågeln, men efter storleken att döma kan det ha varit en duvhökshona. Efter ytterligare en stund gör föräldern en lyckad start och kommer iväg.

En dryg timme senare får ungen åter mat. Nu har ljuset blivit mer fotovänligt. Molnen har glesnat och solen bryter genom. Jag får en del bilder.

Lommarna intar viloställning med huvudet på ryggen men bevakar alltid omgivningen med ett öppet öga.

Det är nu lugnt på tjärnen. Endast skräddarna rör sig på vattnet och förflyttar sig ryckvis fram gående på vattnets ytspänning.

Plötsligt reagerar lommarna för något. Halsarna sträcks. Det kacklande ljudet från annalkande lommar når mig. Två lommar på hög höjd börjar cirkla runt tjärnen. Föräldern och ungen sänker halsarna mot vattnet och försöker göra sig osynliga. Dyker och gömmer sig intill tjärnkanten.

Främlingarna/ besökarna glidflyger ner mot tjärnen och lägger sig på vattnet. Föräldern möter strax upp och en rituell ceremoni utspelas. Med sträckta halsar simmar lommarna fram och åter intill varandra.

Gör ibland korta rusningar så vattnet stänker kring dem.

Detta fascinerande skådespel är jag nu inte ensam om att bevittna. En rådjursget med två ungar passerar på västsidan. Nyfiket stannar de och betraktar lommarnas säregna uppträdande.

Efter en stund lämnar besökarna arenan och lugnet inträder. Tre morgontimmar har förflutet. Jag lämna tjärnen bakom mig efter att åter haft förmånen ta del av en morgon i smålommarnas liv.

Text och foto: Bengt Lundell