Regnkläder och Vilda blommor

2018-06-19
Söndagen före midsommar varje år firas ”Vilda Blommornas Dag” i hela Norden.

I Sverige är det Sveriges Biologiska Förening som är samordnare. Alla föreningar som har natur i sin verksamhet kan arrangera vandring. Ställdalens Naturstudieklubb har deltagit ett tiotal år. Vandringen planeras så att även de som behöver hjälpmedel för att ta sig fram kan vara med. Det finns väldigt mycket att upptäcka efter vägarna.
I år samlades 11 personer på Ahlstroms Parkering. Det var regnkläder utanpå och ett glatt humör inombords.

Färden gick till Ö Born i Ställdalen. Där finns det små vägar kantade av stenmurar. En miljö från förr som ger lugn och stillhet
Vårens värma och torra väderlek har satt sina spår på växtligheten. Många blommor som
skulle blomma vid den här tiden är redan överblommade.

Men sommaren har mycket kvar att ge. En liten raritet, ängsgentiana, är på väg att blomma.

Överståndare är ofta vackra. Här en av vårens första budbärare en backskärvfrö.

Regnet ger liv och färg till mossor och lavar. De vackra gamla stenmurarna är täckta av dess små konstverk i många färger.

Gamla björkar får en vacker yta av olika mossor och lavar.

Åkervädden som knopp och blomma. Vackra att titta på båda.

Sakta gick vandringen och det var ju en lycka för knotten som fick äta sig mätta.

Även det som växer när marken är värt att beskåda.

Vi stannade till i förundran över en vacker installation vid ett hus.

I området finns också rester av en kopparhytta.

Den lades ner 1870 men det går ännu att se ruinerna av den. Även två stora bälgar finns kvar.

Det fanns byggnader på båda sidorna älven.

Där hittades en kovall frågan var är det en skogs- eller ängskovall.

Vi enades och skogskovall.

Nu tyckte vi att knotten fick klara sig själva och åkte till Bruksgården. Där tömdes termos och smörgåspaket på sitt innehåll. En stunds samtal om vandringen vi just avslutat innan färden gick hemåt. Det går faktiskt att titta på blommar i regnkläder även om det inte är lika roligt som när solen skiner.

Text: Thyra Lundell Foto: Bengt Lundell