Att lära sig misslyckas och inte fatta

14-05-02

Det är mycket uppmärksamhet på den svenska skolan just nu, med PISA-rapporter och svenska elevers dalande prestationer i framför allt i matematik.
Rent lokalt, här i Kopparberg, varierar prestationsnivåer, och därmed betyg, ganska avsevärt från år till år, framför allt beroende på att det är så få elever i varje årskurs. Några få elever på en hög eller låg prestationsnivå kan då lätt påverka genomsnittsresultatet för hela klassen.

Men alla kan ju bli bättre, och personalen på Kyrkbackskolan provar gärna nya grepp för att var och en av eleverna ska hitta de bästa vägarna till sitt lärande.
Då kan det ju verka både motsägelsefullt och provocerande att komma med budskapet ”Vi ska lära er att misslyckas och att inte fatta!”

Det var i alla fall ungefär så som de inbjudna unga föreläsarna Adnan Alblebish, Disa Larsson och Simon Holm, från Mathivation öppnade sitt framförande i tisdags.

Mathivaton startade som ett studentprojekt i ett samarbete mellan Chalmers och Göteborgs universitet, och initiativtagaren var Farid Nolen, som fortfarande är en central figur i sammanhanget.
Västsvenska handelskammaren nappade på idén och inledde i sin tur ett samarbete med Fagrabäckskolan i Växjö, där dagens föreläsare i normala fall är elever. Simon går andra året på gymnasiet och de båda andra i åttan.

Men vad är då Mathivation, och vad går det ut på?
Eleverna ökar sin uthållighet och kreativitet i problemlösning och förbättrar sin sociala och pedagogiska förmåga att motivera och överföra kunskap till andra.

Så står det bland annat att läsa på Västsvenska handelskammarens hemsida. Där står också att konceptet har på kort tid gjort avtryck i många delar av världen däribland Norge och Sydostasien. Mathivation har verkat i 140 städer i 22 länder med fler än 70000 elever och lärare som deltagit på föredrag och workshops.

På onsdagens föreläsning som skedde i två omgångar, en för de äldre eleverna och en för de yngre, förde de fram budskapet, att om man bara tränar på sånt man redan kan, så sker ingen utveckling. Man måste också ta sig an nya utmaningar och även om dessa kan verka oöverstigligt svåra, så får man inte ge upp.
(Undertecknad, som själv varit lärare i mer än 40 år, erinrade sig följande uttalande av en elev som förväntades lära sig räkna subtraktion, minus. ”Jag räknade plus i stället, för det är mycket lättare!”)

I Kyrkbackskolan pekade föreläsarna på berömdheter som Albert Einstein och Thomas Edison, som exempel på personer som misslyckats! MEN…. De gav inte upp för sina misslyckanden utan fortsatte oförtrutet mot sina respektive mål. ”De FATTADE inte, men de ansträngde sig ändå tills de hittade lösningarna på problemen.
En fotbollsspelare som skjuter utanför mål gör också ett misslyckande, men försöker igen och igen tills bollen går in.

Åhörarna gavs också möjlighet att prova sina egna förmågor att lösa nya uppgifter. På tavlan presenterades några talserier, som eleverna uppmanades att utöka, samt förklara hur de tänkt för att komma fram till sina svar.

– Att försöka förklara hur de gjort, hjälper till att utveckla deras matematiska tänkande, sa Simon Holm. Ansträngningarna utvecklar hjärnan. Likaväl som man måste anstränga sig för att bygga upp starka muskler, tex på ett gym, så måste man anstränga sig för att utveckla hjärnan och tänkandet.

Efter de två föreläsningarna i stor grupp, gick de tre gästerna ut i var sin klass för att genomföra en matematiklektion med praktiskt arbete, och redan på tisdagskvällen höll man för övrigt en föreläsning för föräldrar och personal vid skolan. Tyvärr var det ovanligt få föräldrar som kom för att ta del av de unga föreläsarnas skickliga framförande.

Text och foto: Björn Öringbäck