Kostymrep på Skäret
2018-07-25
Med bara några dagar kvar innan premiären av operan Don Carlo, är det full fart på repetitionerna ute på Skäret. När Kopparbergarn kom på besök kunde man redan på parkeringsplatsen höra musiken och rösterna inifrån den gamla virkestorken som blev ett operahus.
Ute på gården rådde samma 30-graders värme som så många andra eftermiddagar den här sommaren och det var inte utan farhågor för överhettning som vi smög oss in längst bort från scenen. Men vår oro visade sig vara obefogad, eftersom inomhustemperaturen var betydligt bättre än väntat.
På scenen kördes kostymrepetitionerna vilket innebär att artisterna bar de scenkläder som också ska användas under de kommande föreställningarna inför publik.
Kungar och drottningar, adelspersoner och kyrkliga prelater glänste i sina dyrbara kreationer, men det fanns också en grå och maktlös allmogemassa.
Intrigerna och maktspelet skildras i de många sångnumren och musiken förstärker dramatiken. Men detta är ju vad som är själva kärnan i den konstform som kallas OPERA.
Å andra sidan söker ju också ögat sina upplevelser, och sådana bjuds det också på i rikt mått.
Själva scenens uppbyggnad har vi fått ta del av tidigare men nu ser vi för första gången hur flexibel den är och hur detta utnyttjas under föreställningen. Den dystert gråblå ”sten”-arkitekturen bildar en mörk kontrast till dräkternas lysande färger, som synliggörs ännu mer genom en skicklig ljussättning.
Som vanligt i operans värld, är alla sångtexter på utrikiska, men även den som är mindre bevandrad i italienska kan utan svårighet följa händelseförloppet och ta del av rollfigurernas känslor och stämningar, och i nödfall kan man ju alltid kasta en blick på de små skärmar utefter lokalens sidor där det visas korta texter på svenska som hjälp.
Här nedan följer ytterligare några bilder från repetitionen.
Text och bilder: Björn Öringbäck
Opera är underbar. Men då är jag också partisk