Julottan i Hörkens kyrka

19-12-25
Julottan i Hörkens kyrka är en kär tradition för mig. Jag skolkar från julfirandet vid TVn med Kalle och allt annat som hör julafton till. Jag har tackat nej till alla julklappar och själv ger sådana bara till mina barnbarn.

Men tidigt på juldagen är jag med. Klockan 7 går jag till kyrkan. Ibland är det mycket snö och morgonstunden blir en vacker naturupplevelse. Och ibland blir det som idag, fast lite snö har vi ju.

Gudstjänst med Per-Arne Bengtsson. Nu när jag har blivit en van kyrkobesökare, känns det varmt och hemtrevligt att lyssna på prästens ord. Så har jag inte alltid känt, närmare tvärtom, men Ljusnarsbergs kyrkoliv har blivit min vän. En intressant vän. Starka ord om livet,  båda våra kyrkor är oerhört vackra mötesplatser och musiken, som vår kantor Viveka Sjödell alltid lyckas få dit, lyfter verkligen både vardagen och festerna. Idag sjöng kyrkokören vackra julsånger och vi i församlingen sjöng med, när det var psalmer. Också en skön sak, som jag har lärt mig att uppskatta här i Ljusnarsberg. Livet härute har ändrat mig mycket. Jag säger, att jag ”äventyrar på hemmaplan”, när jag gör saker, som jag inte trodde, att jag skulle göra, innan jag flyttade hit. På Gotland besökte jag kyrkor, för jag jobbade som turistguide, men här har jag lärt mig, varför man gör det utan lön.

När gudstjänsten var över, öppnades dörrarna till församlingsrummet, dit Ing-Marie hade dukat ett frukostbord.

Tomtens kapell spelade spelmansmusik och vi alla fick vara med och sjunga Dan Anderssons Helgdagskväll i timmerkojan.

Det är alltid många morgonpigga som samlas till julottan i Hörken. Stämningen är härlig och vänlig.

Per-Arne berättade om frukostar, som ska dukas fram i Kopparbergs Församlingshem på varannan torsdag klockan 8:30  Vi börjar den 9:e januari. Stämningen blir förhoppningsvis lika god som i Hörken i morse. Fast då pratar vi om lite svåra saker också. Om kärlek.

Text:  Minna Roselli

Foto: Annika Papmehl-Dufay