Hon gjorde uppror redan som åttaåring!

2025-02-17

-Jo, det politiska klimatet och samtalet har blivit hårdare. Här i Ljusnarsbergs kommunstyrelse gör vi dock allt vi kan för att upprätthålla det vi kallar för ”god ton” och att ha respekt för varandra även om vi inte delar varandras åsikter.

  Det säger Natalie Ström, kommunstyrelsens nya ordförande. 

   Hon, Natalie, är den som ska efterträda fenomenet och ikonen Ewa-Leena Johansson. 

  Natalie är väl förberedd. Hon redan har avverkat 15 år i politiken. Det senaste året dessutom som vice ordförande i kommunstyrelsen. 

   -Ja, jag vet vad jag gett mig in i och jag ska naturligtvis göra mitt för att Ljusnarsbergs kommun ska bli en allt bättre plats att leva på och flytta till.

              Samarbete eller motarbete

   Exakt hur den förflyttningen eller utvecklingen ska gå till finns det mycket ideér och tankar kring. Men grunden för all utveckling i såväl smått som stort är, enligt Natalie:

   -Att vi måste våga tro på oss själva och att vara stolta över det vi har även i en liten kommun som vår. Även i det lilla kan det finnas mycket styrka.

   -Det jag är stolt över, och som även kan bidra till vår fortsatta utveckling är ”närheten till det mesta”. Vi har nära till varandra, beslutfattare, till sjukvård, till skola, till butiker…ja till mycket som verkligen är värt att uppskatta, säger Natalie och håller med om att det kan låta flummigt.

   -Vi har det – de flesta av oss – ganska bra. De som inte har det får vi hjälpas åt med att försöka hjälpa. Att vi hjälps åt och hjälper varandra är en bra grund för utveckling. Med samarbete kommer man alltid längre än med ”motarbete”.

   -Alla, inte bara jag, talar om vikten av samarbete och dess betydelse bl a för vår kommuns utveckling. Ändå råder det brist på verkligt och tillitsfullt samarbete totalt sett. 

  -Vi kanske behöver träna på att samarbeta även om – och trots att – det inte innebär att man alltid får sin egen vilja igenom.

                    Uppror vid åtta år

 Hennes egna politiska intresse vaknade tidigt. Kom med modersmjölken. Även föräldrarna var socialdemokrater med mottot ”att man ska göra rätt för sig”. Redan vid åtta års ålder drog Natalie igång en namninsamling och ett uppror mot förstörelsen av ett bad i Ställdalen.

   Nu hjälpte inte det,  men på sitt sätt har det varit en bidragande orsak till hennes politiska intresse.

   -Jag gav mig in i politiken för jag ville – och vill förstå – vad som händer och varför,  så att jag själv kan var med och påverka.

   Nu får hon det som kommunstyrelsens ordförande. Och en av många saker som hon vill påverka är skolan.

   -Min dröm är att alla som lämnar sin skola i Ljusnarsberg ska minnas sin skoltid med glädje. De ska känna att det både är tillåtet och roligt att prova sina vingar och flytta ut. Men de ska känna att de alla är lika välkomna tillbaka hit till Ljusnarsberg när de vill.

              Mardröm och spökhus

  Natalie har många drömmar om hur vår kommun ska utvecklas. Men också en mardröm som gått i arv:

   ”Ställdalsskräckhusen.”

   Även om hon visste att frågan om dem skulle komma blir hon märkbart tagen. Och illa berörd. Inte av frågan i sig utan av ”ruinerna av de fina hus som en gång var”.

   -Jag var bara ett fem år när min familj flyttade till Ställdalen. Det var, och är på många sätt, fortfarande ett paradis för mig. 

   -Det jag kan lova är att vi sliter med frågan om spökhusen. Någon gång och på något sätt kommer vi att gå i mål. För mig personligen och för hela Ljusnarsbergs kommun är det viktigt. Jag kommer inte att vika mig. Jag är övertygad om att alla politiker i vår kommun gör allt vad de kan för att komma i mål med frågan. Därför tror jag också att vi kommer att lyckas.

                 Kärlek + politik = sant

   Apropå politiskt samarbete. Natalie bor och lever tillsammans med en moderat politiker som även han sitter i kommunfullmäktige . Hans namn: Jörgen Hart. 

   Jörgen är inte oppositionsråd längre och han har precis lämnat in en begäran om entledigande från de flesta av sina uppdrag.

  Men ändå – självklart blir man (Kopparbergarn) nyfiken på hur det fungerar, såväl politiskt som privat:

  -Vi älskar varandra. Och vi respekterar varandra även när vi tycker och vill olika.

  Räcker det som svar säger hon med ett stilla leende. 

   Javisst, det skulle det kunna göra. Men allvarligt talat. Hur många lever tillsammans med sin raka politiska motsats? Viss nyfikenhet väcker det. Och förvåning. 

  -Javisst, det förstår både Jörgen och jag. Men alla politiker har en sak gemensamt. Vi är människor i grunden. 

  -Jörgen och jag har för övrigt känt varandra länge men det var först nu, under senare år, som ”blixten slog ner”, säger Natalie.

 Så rubriken på den här intervjun skulle kunna bli: 

   ”Politiska motståndare blev åskledare.”

   Men skämt åsido, i ett lite mindre samhälle som Kopparberg, och en lite mindre kommun som Ljusnarsberg,

är inte de politiska skillnaderna mellan politikerna så stora.

I de mindre kommunerna tar sakfrågorna överhand.

  -Det stämmer, säger Natalie.

  -Alla politiska partierna i Ljusnarsberg har egentligen samma mål: Ljusnarsbergs bästa. 

   -Det som skiljer oss åt är bl a att vi ibland har olika prioriteringar om vad kommunen ska satsa på. Men det är bra. Det hör till. Det vässar våra beslut. Men i grunden har vi samma riktning: Uppåt och framåt för hela vår kommun.

                        Lugn för det mesta     

  Sannolikt är Natalies utbildning något hon har nytta av i såväl privatlivet som i politiken. Hon är beteendevetare. Utbildad på Mittuniversitet i Sundsvall. Intresset för människor och mänskligt beteende var inkörsporten till den utbildningen.

   Kanske är det hennes utbildning som bidrar till att hon hela tiden uppträder lugnt, nästan lite försynt. Men sannolikt är även det ett tillstånd som kan förändras beroende på situation och/eller sällskap.

  Att hon ibland tvekar lite med svaren på de frågor vi ställer, beror inte på någon osäkerhet om vad hon tycker och tänker. Snarare på att hon vill formulera sig enkelt utan att för den skull riskera att bli missförstådd.

  Men återigen, känns det inte lite tufft att efterträda en politisk ikon i Ljusnarsbergs politiska liv?

  -Visst kan jag känna det i bland. Men Ewa-Leena har lärt mig väldigt mycket. Och i grunden är det också så att hon är hon och jag är jag. Dessutom vill jag gärna tro att jag är så vuxen nu att jag kan stå på egna ben. 

   -Hur jag kommer att lyckas med mitt politiska förtroendeuppdrag är naturligtvis för tidigt att säga något om. Men ”betyg” kommer säkert även att sättas på mig, på mitt bidrag till kommunens väl och ve. Vi får väl se hur det betyget blir.

                     Våga prova

   Vi kommer tillbaka till det här med utveckling. Vad är det för prägel som Natalie vill sätta på kommunen och dess arbete?

   -Att vi i allt högre grad ska våga prova nya vägar. Att även våga misslyckas för att kunna komma framåt. Att i allt högre grad lära oss se möjligheter och inte bara problem. Naturligtvis ska vi tag i problemen också. Men vi måste även se och våga fånga möjligheterna; våga vara nyfikna.

   Ett exempel på att ”våga prova” är det samarbete som nu sakta börjar prövas med Ludvika kommun.

   -Vi talar med varandra om vad vi kan utveckla och samarbeta om tillsammans, t ex vad gäller bostäder. Det finns en verklighet i såväl Ludvika som Ljusnarsberg som vi tillsammans kan göra ännu bättre. Länsgränsen  får aldrig bli anledning till att inte kunna samarbeta.

   När intervjun är klar och vi står vid ut/ingången till kommunhusen skiner solen från en klarblå himmel. De låga röda husen med sina vita knutar, som omgärdar kommunhuset, ser även de ut att njuta i den begynnande vårvärmen.

 Natalie står sedan tyst en stund. Gör sedan en svepande gest med sin ena arm. Så säger hon utan åthävor.

   -Det är inte svårt att älska Ljusnarsberg och Kopparberg. Jag gör det. Kommer alltid att göra det.

   Om den kärleken är och blir besvarad återstår att se. Hon har just börjat sitt uppdrag vid kommunstyret.

Bakom den politikern finns även människan Natalie Emma Ström.

Föddes när och var?

-Den 19 november 1985 i Söderbärke. 

Uppväxt: 

– I Ställdalen.

Familj; 

-Bor med Jörgen, barnen Noel, Elliot och Ariel samt bonusbarnen Elin och Samuel. Våra två hundar heter Albus och Stella.

Var som liten? 

-Envis och nyfiken.

Ville bli som liten?

-Sångerska. Carola var den stora favoriten.

 Första fasta arbetet? 

-Personlig assistent som 23 åring.

Tänker om Kopparberg? 

-Finns många positiva signaler. Inte minst Folkets Hus. De yngres engagemang inger hopp.

Om Ljusnarsberg? 

-Utvecklingen  i bl a Ställdalens och Hörkens föreningsliv inger hopp. Inte minst genom fler engagerade småbarnsfamiljer som flyttat in.

Bästa egenskap? 

-Försöker att se det positiva i såväl livet som politiken.

Sämsta egenskap? 

-Kontrollfreak. Kontrollerar mest mig själv.

Vilka egenskaper uppskattar du hos andra?

-Ärlighet och tydlighet.

Vad gör dig riktigt stolt? 

-Mina barn.

Vad gör dig riktigt glad? 

-Jörgen min sambo..

Bästa rådet till dina barn? 

-Vissa respekt och empati även för andra och varandra.

Bästa bok? 

-Alla som det står Harry Potter på.

Bästa musiken? 

-Varierar efter humör och situation.

Troende eller ateist? 

-Neutral.

Dold talang? 

-Kan böja yttersta leden på min fingrar i 90 graders vinkel.

Kopplar av? 

-I skogen bland andra tomtar och troll och våra hundar.

Skulle du säga idag till dig själv som tioåring? 

-Det kommer att bli bra!

Vad ska du göra med resten av ditt liv?

– Fortsätta att utvecklas tillsammans med de som fortfarande står ut med mitt sällskap.

Text och foto: Arne Wikström