Födelsedagen
2015-08-17
När man kommit upp i mogen ålder är det många som tycker att födelsedagar inte är något att fira. I skåpen finns de vaser och kristallskålar i överflöd. Visst är det vackert med fina blombuketter men tyvärr vissnar de. Nya upplevelser har man däremot kvar i minnet och kanske praktisk nytta av.
Det tog några av Kerstin Kuismins vänner fasta på när hon fyllde 0. Men hon fick inte åka ensam. Hennes man Kimmo och sex personer till följde med. På det sättet fick vi ha henne för oss själva. Eftersom vi alla är avlönade av staten gav vi oss iväg en torsdagmorgon. På kringelkrokar gick resan norrut.
Vårt mål var Lindesnäs. Där bor Tosca Leenderts som arrangerar kurser i tovning. Eftersom Kerstin är intresserad av de flesta hantverk hade vi förhoppningar om att hon skulle få en minnesvärd eftermiddag.
Tosca hade tillagat lunch åt oss så vi fick lite energi innan det roliga började.
Vi beundrade hennes alster för att få lite inspiration.
Så satt vi igång. Första försöket var en grytlapp. Det gick riktigt bra. Kanske några blev lite tunna men vi fick lära oss tekniken på ett enkelt sätt. Det var skönt för händerna att jobba med den mjuka ullen.
Sedan var det dags för tillverkning av en häxhatt. Vi fick välja mallar efter den storlek vi ville ha. Först kläddes mallarna med grå ull. Sedan var det dags att låta fantasin flöda.
Tosca ställde fram lådor med färger i alla möjliga nyanser. Nu fick eleverna prova på sina kunskaper i färglära. För att få tovningen hållfast bör man arbeta med små bitar av ullen.
Det var lärorikt att jämföra våra mönster och val av färger.
När mönstret var färdigt var det dags att dränka allt med såpvatten och arbeta in det i ullen.
Mjuk olivtvål gjorde proceduren lättar och händer mjuka som på ett barn.
Det var svårt att slita sig ifrån en stund för att dricka kaffe som vi blev serverade.
Avslutningsvis skulle all såpa och tvål sköljas ur.
Undertecknad hade varit lite snål med ull på ett par ställen men jag var rätt nöjd med mönstert. Med lite fantasi ser man att det föreställer krasse.
En stund på tvättlina fick det mesta vattnet att rinna ur.
Det var ett glatt och stolt gäng som visade upp sina alster till slut.
Både jubelaren och de uppvaktande var mycket nöjda med dagen. Att tillsammans göra något praktiskt och lärorikt rekommenderas för dom som är händiga.
Text: Thyra Lundell Foto: Bengt Lundell
Oj, så trevligt det här låter! Vilken present!
Trevligt reportage.
Lika trevligt,som vi alla hade när vi firade Kerstin.
Inger o Leif.