En oas i Ljusnarsberg
2020-05-31
Tack vare omtänksamma vänner fick Bengt och jag möjlighet att tillbringa ett dygn på Sjöhaga, i Sjöändan.
En helt fantastisk plats där lugnet och stillheten är nästan fullkomlig. I byn betar ett antal får som gör att kullarna är fria från sly. Byn har välskötta gårdar med två åretruntfamiljer. En annan familj kommer från Hörken nästan varje dag för att se till sina får. Resten av husen är fritidsboende.
Men åter till Sjöhaga. Det går utmärkt att få hyra in sig. Man hyr bara ut till en grupp i taget som det är idealiskt boende i dessa tider av restriktioner. Fjorton liggplatser vara några är handikappanpassade. Mot väster finns en stor veranda där man kan njuta kvällssolen. Genom matsalens fönster mot öster är utsikten över sjön Norra Hörken rogivande. Nere vid sjön finns grillplats och badplats. Huset är fullt utrustat med porslin och kastruller. Det enda man behöver ha med sig är lakan, örngott och mat.
Vi var sju personer som tillbringade ett dygn där. Det gick alldeles utmärkt att hålla avstånd och ändå känna samhörighet.
När vi åkte hem fick vi en pratstund med Sjöhagas vaktmästare, Lars Gustavsson.
Han berättade att det var skola fram till 1947. Sedan bedrev Ljusnarsbergs Kommun koloniverksamhet där i 18 år. 1965 var det dags för Ljusnarsbergs DHR att överta huset.
Eftersom DHR:s verksamhet har minskat så är det idag Västerbergslagens DHR som driver verksamheten. Landstinget i Dalarna och städerna Falun och Ludvika är de mest frekventa gästerna. Men det kommer också privata gäster. Ett exempel är några kvinnor som varje år återkommer till Dan Andersson veckan. Tyvärr inte i år eftersom evenemanget är inställt.
Lars Gustavsson började klippa gräset och sedan har åtagandet utvidgats till att idag sköta uthyrning och skötsel av huset vid sidan av hans arbete som fårbonde som han varit i 14 år.
Lars bor i sitt föräldrahem så Sjöhaga har följt honom genom livet. Som barn var det fotboll och andra lekar tillsammans med kolonibarnen.
På kolonin jobbade bl.a 3 biträden. Två av hans kusiner, som också bodde i Sjöändan, kom att gifta sig med varsitt biträde.
I byn fanns förr en affär men den stängde i slutet på 40-talet då ägaren Gerda Nilsson flyttade till Hörks Hage.
En viktig händelse för Sjöändan var när kanalen mellan Södra och Norra Hörken byggdes 1853. Då blev det upplagsplats av malm för vidare befodran till bruken västerut.
Tillbringa gärna ett dygn eller mer i Sjöändan och Sjöhaga. Tag en promenad genom by och njut av den vackra miljön. Det är idealiskt i den tid vi lever i att kunna mötas i små grupper och kunna umgås utan att tumma på avståndsregeln. Vi lämnade Sjöändan och Sjöhaga med förhoppning att återkomma.
Text: Thyra Lundell Foto: Bengt Lundell