DNA i släktforskning

2021-11-22
Under söndagen fick intresserade släktforskare höra hur DNA-test kan förbättra sökningen av nu levande släktingar.

Peter Niwong  från Släktforskarförbundet presenterades av Torbjörn Olsson, Ljusnarsbergs släktforskarförenings ordförande och han berättade både om förbundet och DNA-testning.

Förbundet bevakar intressen på nationell nivå, har kontakt med skatteverket för att det ska bli lättare att följa personer och har sin hemsida Rötter, där man kan få ytterligare information.

Ett 15-tal åhörare lyssnade, flera med penna och papper för att göra minnesanteckningar.

Peter Niwong visade bland annat en bild på DNA och berättade om de kemikalier som finns i ”stegpinnarna”. De visar hur DNA ser ut och placeringen berättar om vilken färg man har på ögonen eller håret och mycket annat, som kan vara intressant, när det gäller släktskap. 

Han påpekade att detta är ett komplement till pappersforskningen och man kan se tre olika linjer i arvet.

Mitokondrie-DNA ärvs från modern, Y-kromosonen från far till son och Autosomalt DNA från båda föräldrarna och kan finnas var som helst i trädet. Genom att jämföra var DNA är gemensamt i olika personers DNA, kan man se hur nära släkt man är. Om flera personer i en släkt har DNA-testat sig , kan man jämföra kartan och på det sättet också hitta ytterligare släktingar.

Vad gäller DNA-test, så finns det tre olika sorter. De flesta bolag har vad man kallar Family Ancestry, som visar både fader, moder och familj och ger en mer översiktlig, men inte så noggrann karta över släktskapet som Family Tree som visar dessa var för sig.

Family Tree behåller testen i 20 år och under den tiden kan det tillkomma nya personer i släkten som testar sig och fyller därmed ut kartan ytterligare.

Med sig hade Peter testkit att få, men man får sedan betala frakt och testsvar, en avgift som han påpekade skiljer sig från tid till tid på året. Black Friday eller julrea kan vara bra att utnyttja. 

Han hade också böcker och broschyrer på ämnet med sig, som kan vara bra att studera.

Särskilt nämnde han Karin Boys:

• Min europeiska familj
• Svenskarna och deras fäder

Peter Sjölund har skrivit:

• Släktforska med DNA, en handbok som man kunde köpa i samband med föredraget.
• Från DNA till släktträd

Peter påpekade, att det är viktigt att ”döda” avlidna släktingar i sitt släktträd. Annars kan de fortfarande visas som ”Privat” i trädet och man får inga tips om sidor i kyrkböcker eller liknande.

Han tycker också att man hellre ska göra trädet i ett släktforskarprogram på datorn och inte bara på Internet i ett släktprogram som Ancestry, My Heritage eller liknande.

– Det finns så mycket man kan göra med DNA, säger Peter. 

• kontrollera släktskap
• hitta okänd fader
• hitta levande släktingar
• hitta biologiska föräldrar till adoptivbarn
• visa geografiskt ursprung (men sådana uppgifter är ofta osäkra)
• visa släktvägen ända från Afrika
• och, men inte minst, ha roligt när man söker nya släktingar

Efter föredraget fick Peter en fråga om cM och vad det betyder. CentiMorgan är förväntat delningsresultat av delat DNA under nästa generation. Högt cM betyder nära släktskap.

I en paus under föredraget serverades fika med bulle och pepparkaka.

Peter Niwong fick en gåva från krukmakeriet i Kopparberg som tack för sitt framträdande. 

Det var många termer och uttryck som snurrade runt i huvudet på Kopparbergarns skribent och säkert också på de övriga efteråt. Handboken köptes in och kanske kan en del frågor och undringar få svar ur den.

Text: Inger Aftonljus
Foto: Björn Öringbäck