April 2025

2025-04-07

Din (min) vilja sitter i skogen
Mattias Timanders debutroman skildrar den intellektuella konflikten mellan stad och landsbygd. Kan man diskutera Patrick Modiano i en liten by i Norrbottens inland? Och vad ska man göra när man flyttat till Södermalm i Stockholm och plötsligt bara vill hugga ved och driva runt i skogen igen? Timanders huvudperson velar och krisar. Till slut kommer döden och knackar på och fattar det oundvikliga beslutet. En vacker dialektal skildring av vuxenblivande och hemmahörande. Likt Modiano söker Dora Bruder på gatorna i Paris, söker Timanders namnlösa huvudperson en plats där stimulans kan vara både kroppslig och själslig.

Drömräkning
I 12 år har jag väntat på att den nigerianska författaren Chimamanda Ngozi Adichie ska ge ut en ny roman. Nu är den slutligen här! Drömräkning. Huvudpersonen Chiamaka sätter tonen när hon i bokens första mening uttrycker jag har alltid längtat efter att en annan människa ska känna mig, på riktigt känna mig. Det är sentimentalt, nästintill melodramatiskt och jag tänker att nu går hon ut för hårt. Men under läsningens gång förstår jag att det inte är den romantiska samhörigheten Adichie syftar på utan den systerliga och ju närmare Chiamaka kommer den där kärleken, desto hemskare blir berättelsen. Som om det som krävs för att verkligen känna någon, är att träffa på det hemska och det fula. Allt som är bra med Adichies romaner (En halv gul sol, Americanah, Lila hibiskus) finns även här – samtalen om ras, om globalism och kapitalism och (det alltför ofta dysfunktionella) förhållandet mellan könen.

Den enda vägen är upp, baby
Jenny Aschenbrenners debut är som många debutromaner är lite spretig och lös i kanterna. Men språket är sagolikt klart och klingande och hon inspireras av det antika dramats körsång när hon låter människor från ett bostadsområde tillsammans beskriva vad som sker i omgivningen. Sagda omgivning är ett miljonprogramsområde i den välbärgade stockholmsförorten Täby och det är spännande att läsa om något som inte är Rinkeby eller något annat av de mer exponerade miljonprogramsområdena. I alla fall, här växer huvudpersonen Erika upp och i en mycket tidstypisk miljö på gränsen mellan 70- och 80-tal. Fokus i berättelsen är vänskapen med bästisen Paula som över en natt förändras för alltid. Långsamt förflyttas läsaren till nutid och gradvis avslöjas vad det var som skedde där bland höghusen som gjorde att de skildes åt.

/Terese

Layout: Erik Karlsson