Behovet av att äta.
Nattens snöfall lockade mig till en promenad i ”hemmaskogen” väster om Ställdalen tillsammans med gumman och hunden Jansson. Vi ville läsa av nattens spårstämplar efter fyrfotadjur i nysnön. Som förväntat fann vi spår efter mus eller sork, ekorre, räv och rådjur
Väl hemma i stugvärmen sitter jag nu vid datorn och bläddrar bland mina naturbilder. Väcks då till minnes en drastisk upplevelse en förmiddag i augusti.
Min gumma Thyra och jag pysslar i trädgården med våra grönsaksodlingar. Som så ofta håller ett tiotal av Ställdalens talrika skator till i omgivningen. Plötsligt utbryter ett hiskligt oväsen från skatorna i linden vid norra tomtgränsen. Vi reagerar för detta. Ser ett flaxande bylte falla mor marken. Konstaterar snabbt att en sparvhök tagit en av skatorna.
Jag hastar in i huset. Greppar kameran och sätter på ett lämpligt objektiv. Fattar stativet i farten och kilar ut. Höken med skatan i klorna har förflyttat sig ett tjugotal meter. Jag tar några bilder.
Med den hårt kämpande skatan i klorna förflyttar sig höken längre in på tomten.
Jag konstaterar nu att det är en sparvhökshona som tagit skatan. Storleksmässigt ser höken obetydligt större och tyngre ut än skatan.
Övriga skator i omgivningen samlas i äppelträden kring skådeplatsen och högljutt uttrycker sitt missnöje över händelsen. Skatan kämpar för att komma loss. Skriker hjärtskärande men sitter obönhörligt fast i hökens vassa klor.
Sparvhöken jobbar frenetiskt för att behålla sitt övertag. Med klorna säkert fästade i skatans bröstkorg försöker den ta livet av sin tilltänkta måltid. Fjädrar och dun rycks loss från skatan.
Så småningom avtar skatans krafter. Efter ett hårt kämpande för sitt liv avtar motståndet och livet upphör.
Sparvhöken som hela tiden varit medveten om min närvaro, flyger nu med tunga vingslag iväg med sin måltid för att få stilla sin hunger i lugn och ro.
Enligt tidsuppgifterna på bilderna kämpade skatan för sitt liv och sparvhöken för att få stilla sin hunger i 28 minuter, plus de minuter det tog mig att hämta kameran.
Att vara rovfågel och tvungen kämpa på detta sätt för att täcka sitt behov av mat känns främmande för mig. Jag går bara in i livsmedelsaffären, fyller min matkorg med den mat jag har behov av. Matproducenterna har då redan gjort grovjobben med slakt och odling.
.
Text och bilder. Bengt Lundell.
Snyggt fångat Bengt !
Tack Bengt. Jag ser fram emot dina fantastiska naturberättelser även nästa år. Till dej och din ”gumma” önskar jag ett Gott Nytt År
Fantastisk bildserie.
Intressant att en sparvhök klarade ett så stort byte.
Såg för ett par år sedan när en sparvhökshona försökte ta nötskrikor vid fågelbordet.
Skrikorna bara duckade vid anfallen och verkade inte bry sig fastän höken gjorde minst ett halvdussin anfall.
fantastisk bildserie på Sparvhöken !