Holländare bakade Kavvelgrisar på Hammardagen

2018-07-04

Långt in i de djupa Säfsskogarna ligger ett litet rött pittoreskt hus på stranden av sjön Mången.
Byggnaden uppfördes för ungefär trettio år sedan som bostad för arbetsinvandring av Finska skogsarbetare. Men sedan det behovet upphörde har huset stått oanvänt. Genom en slump åkte en Holländsk familj vägen förbi och fattade tycke till den lilla baracken.

Efter många kontakter med olika personer och bolag uppenbarade sig chansen att få köpa baracken.Sagt och gjort på fem minuter bestämde dom sig att förvärva den och där började en dröm om att uppleva friheten och lugnet i naturen.
Att det varken fanns ström eller vatten eller några andra bekvämligheter bekymrade inte familjen Ton och Ria Visser som dom heter. Det var bara ett stort äventyr att få vistas i naturen utan restriktioner något som inte går i Holland. Man kan väl anta att dom tyckte vår allemansrätt var ganska bra.
Från den stunden tillbringade dom alla sina semestrar med att bygga om och rusta baracken. Numera är det en liten vacker sommarstuga visserligen utan ström fortfarande men eftersom Ton är ganska händig så utnyttjar han solen till sina energiceller och det räcker bra säger han.
Varje år kommer dom med göken och stannar tills tranorna flyger hem. Ria har hittat alla bär och svampställen så dom kan njuta av skogens överflöd. Men bara för att dom bor mitt i skogen med miltals till grannar är dom sannerligen inga enstöringar det har vi i byalag och föreningar erfarit.

Som nu härom dagen när Gravendals byalag hade Hammardagen.

Då fanns Ton och Ria från tidiga morgonen till sena aftonen i bagarstugan och stöpte tio degar som utbakades till kakor med hjälp av några äldre bybor och

Ton, som gräddade bland eldslågor på hällen.

Resultatet blev den berömda Kavvelgrisen på säfsmål. Utan utländsk arbetskraft ingen Kavvelgris. Men Ton och Ria har bokstavligt talat många järn i elden. Som när Ton tillsammans med Leif stekte kolbullar på Strömsdalsdagen för att inte tala om PROs sommarfest där Ton och Ria slet som galärslavar i köket.
Även när Leif bjöd ett gäng pensionärer att komma till hans bagarstuga kavlade Ria och Ton grädade.
Att sitta still och bara njuta är inget för dom, det skall alltid vara nåt på gång.När vi sitter på altanen vid vårt besök och tittar ut över sjön vill dom påstå att det är rena paradiset för dom och jag kan absolut inte säga emot.
Vi bjuds på kaffe kokat på en som jag tycker konstig platta och när Ton slår i bensin då plockar jag ihop mina saker för att snabbt komma ut men lugnas med att där dom i Holland bor granne med en av Europas största flygplatser. Där luktar det flygbensin hela dagarna.
Dagen övergår så sakta till kväll och det bara att tacka för intervjun och vänta på snart återseende. Där lämnar jag de glada Holländarna som kan sitta och titta på den fina solnedgången medan jag letar mig fram till civilisationen igen.

På utflykt text o foto Leif i Nittkvarn