Återbesök vid Smålommarnas tjärn.

2014-07-23

Morgonens dimma sveper in mossen i ett mjukt morgonljus.

Solens strålar söker sig in mellan mossens tallar och får spindlarnas daggfyllda fångstnät att glänsa i motljuset. Med stor försiktighet tar jag mig fram för att inte förstöra dessa byggnadsverk. Mossens tranpar kommer flygande under ljudligt trumpetande. Ser mig som ett störande inslag och ändrar kurs. Jag närmar mig tjärnen. Genom dimman ser jag den ena lom-föräldern och båda ungarna på vattnet.

Innan jag hunnit komma till rätta på ryggsäcken landar den andra föräldern med frukostfisken och möts direkt av den ena hungriga ungen.

Nu är det trettioen dagar sedan ungarna lämnade stadiet i äggen som kläcktes på midsommaraftonen. Ungarna växer fort av de näringsrika fiskar föräldrarna förser dem med och är nu nästan lika stora som dom. ( Se gärna kåserierna om lommarna från den 11/6 och 6/7 under mappen ”Natur och Trädgård ).

Min närvaro vid tjärnen tycks inte störa nämnvärt. Jag upplever närmast att den konstiga figur jag utgör utlöser en viss nyfikenhet hos lommarna. Korpar flyger vid flera tillfällen förbi tjärnen. Spillkråkeparet som häckat i närheten flyger i omgivningen och avger sina ihärdiga flyktläten. En liten rovfågel slår till i toppen på en björk cirka 200 meter på andra sidan tjärnen. Avståndet gör att jag inte lyckas identifiera fågeln men tar några bilder. Väl hemma förstorar jag upp bilderna i datorn och artbestämmer fågeln till Tornfalk.

Tiden går. En liten bensträckare ger mig tid att även betrakta mossens växtlighet. Odonen börjar mogna.

Ljungen blommar och några sileshår får mig att gå ner på knä och fota. De tunna håren har en klibbig droppe i änden. När en liten insekt fastnar utsöndrar växten en matsmältningsvätska som smälter insekten vilken växten tar upp näringen ur.

Små fjärilar c:a 2 cm stora av arten blåvingar är rätt så allmänna bland mossens vegetation.

I tjärnen öppnar ett fåtal gula näckrosor sina blommor mot solen. Vid flera tillfällen passerar smålommar på hög höjd över tjärnen. Lommarna låter höra ett kacklande läte som observeras av lommarna på tjärnen långt innan jag uppfattar ljudet. Reaktionen blir att lommarna sträcker halsarna efter vattnet och kroppen sjunker. Försvinner så under vattnet och kommer upp långt från ungarna.

Vid ett tillfälle upptäcker jag lommen intill strandkanten bara några meter från mig där den låter sig fotograferas. Lommar simmar mycket snabbare under än på vattnet.

Ungarna börjar visar tecken på hunger.

Den ena föräldern tar till vingarna för att skaffa mer fisk. Lägg märke till att benen sitter väldigt långt bak på dessa fåglar. Det beror på att när Gud skapade lommen och släppt iväg den på sin jungfrutur, upptäcker Gud att han glömt sätta dit benen. Frustrerad över detta kastar han benen efter lommen. Följden blev att benen hamnade så långt bak.

Tre timmar har förflutit och sommarvärmen börjar bli påtaglig. De 13 grader som var klockan fem har nu stigit till tjugofyra. Väl tillbaka i bilen ilar en vessla snabbt framför bilen och försvinner i grönskan.

Text och foto: Bengt Lundell