Fagardag på Dansarbacken

2019-05-15
Lite kyligt men i strålande sol samlades medlemmar i Ställdalens Naturstudieklubb för att faga
slåtterängen på Dansarbacken.

Vitsipporna blommade, bofinken sjöng och Nittälvens stilla brus gav den vildmarksro som är så viktig för oss stressade nutidsmänniskor.

För oss är fagningen och senare slåttern, en avkoppling från vardagen. För dem som slog gräset i Nittälvsdalen för att föda sina djur i ladugården var förutsättningarna annorlunda. Att slå med lie mellan tuvorna var ett precisionsarbete som endast ett fåtal klarar av idag. Det var mest männen som slog. Kvinnorna och barnen såg till att alla strå räfsades samman. De många resterna efter hölador i dalen vittnar om hur viktigt höet från slogtäkterna var. På vintern körde man hem höet med släde eller drog det på kälke hem till ladugården. När slåttern var över ordnades med fest med dans. Det har funnits en festplats en bit ifrån Dansarbacken därav namnet.

På 1920-talet upphörde bruket av ängen och den växte igen med sly och skog. 1970 hade Ställdalens Naturstudieklubb fått markägarens tillstånd att börja röja fram slåtterängen.

Första slåtterdagen var i augusti 1974. Det året kom också ladan på plats. Den plockades ner vid Stångfallet och stockarna märktes upp för att monteras upp på rätt sätt. Sedan dess har naturstudieklubben haft som tradition att varje år i augusti anordnad slåtterfest på Dansarbacken. Ovanstående uppgifter har jag fått av Ove Karlsson. Hans far var en av grundarna till klubben. Han samlade på bilder och skriftlig dokumentation om naturstudieklubben. Detta har sedan Ove sammanställt och jag har fått förmånen att få det i min ägo.

På senare tid har en källa rensats och nu kan man dricka friskt och kallt källvatten. Mums!
Det är en härlig känsla att få vara med om att bevara gamla traditioner. I dagens konsumtionssamhälle behövs en motvikt och det är naturen och dess växlingar som vi inte kan rå över som tur är.

Lördagens fagardag resulterade i att sly försvann och ängen rensades från kvistar. Kjell höll i buskröjaren. Eftersom slåttern sker så pass sent på säsongen hinner det inte växa upp så mycket gräs så det finns ingen förna att räfsa.

Leif och Willy konstaterade att slipstenen var redo för höstens slåtter.

När ängen var klar samlades vi kring elden för fika och korvgrillning.

Det fanns fyrbenta deltagare som sniffade in den goda korvlukten.

Senap är en viktig ingrediens till korv tycker Leif.

Från Hällefors kom Göran Hagström som här diskuterar natur med Inger och Ulf Hilding
Vi njöt av den vackra omgivningen och en avkopplande stillhet bredde ut sig. Pratade lite om kommande aktiviteter.
Efter konsultation av agendor beslöt vi att träffas för en arbetsdag i och runt klubbstugan i Stora Kumlan den 22 maj med start kl.10.

Ingen av deltagarna hade bråttom att bryta upp.

Ibland är telefonen bra att om man skall lösa någon knivig fråga.

Lite grädde på moset blev det då medlemmar i en läsecirkel ”Fjärran gröna ängar” anslöt sig till oss. Böckerna, 3 st, med samma namn är skrivna av Hilkka Alm. Medlemmarna träffas var 3:dje – 4:de vecka på olika platser. Ibland har de mat med sig. Kriterier för att vara med är att man är intresserade av den finska kulturen från svedjefinnarna och framåt.

Medlem i cirkel är också en trubadur, Tommy Nyholm. Tommy sjöng och spelade bl.a Dan Anderssons dikter.

Hans lågmälda sätt att sjunga och spela smälte så fint in i miljön. Han läste också ett kapitel ur boken ”Fjärran gröna ängar” för oss.

Gunilla Eliasson tittade över förutsättningarna för getmatens tillväxt på ängen i år.

Det blev en mycket fin avslutning på dagen. Solen hade börjat värma när Bengt hällde vatten på elden så den slocknade ordentligt. Trots att eldfaran säkert inte var så stor är det bästa att ta det säkra före det osäkra.
Det blev en liten extratur för skribent och fotograf i den vackra Nittälvsdalen. Vi tittade på platser efter älven där älvfåran håller på att återställas efter flottningsperioden.
Efter en fin dag kände man sig redo för att ta itu med vardagssysslorna igen.

Det blev ett PS efter lördagens fagning av Dansarbacken. Bengt hade missat att ta några översiktsbilder och åkte därför dit på måndagen för att göra det. Han upptäckte då att en kanadagåsfamilj hade slagit sig till ro under bänkarna krig grillplatsen. Föräldrar med 4 barn förflyttade sig ner i älven.

Text: Thyra Lundell Foto: Bengt Lundell