Jan-Ols Gården

2018-01-03
Än har vi inte dansat ut julen så när Kopparbergarn fick ett tips om att några hade firat en annorlunda jul nappade vi på det och åkte iväg.

Vårt mål var Jan-Ols Gården söder om Bastkärn.
På gården bor Mikaela och Tobias tillsammans med Olivia. De har ett starkt intresse för medeltida traditioner. Många år har de rest till Gotland och firat en medeltidsinspirerad jul. Den här julen blev det förhinder för den resan.

Foto: Viktoria Kjellin

Tillsammans med goda vänner ordnade man till ett julfirande i Jan-Ols Gården.

Foto: Viktoria Kjellin

Det dukades till fest i den gamla ladan som inretts för att kunna ha mindre fester. Lokalen präglas av Mikaelas intresse för hästar och gamla saker.

Mikaela här själv tillverkat bord och bänkar av det gamla ladgolvet. På väggarna hänger gamla bruksföremål och hästtillbehör.

Foto: Victoria Kjellin

En mycket ändamålsändlig lokal för att fira medeltida fest på.

Foto: Viktoria Kjellin

I det dunkla ljuset från lyktor skapade en mysig inramning.

Foto: Vikoria Kjellin

Olika korvar, sill, bröd och massor av ost avnjöts. Naturligtvis fanns det också saffranspannkaka på bordet.

Ladan fungerar också som utställnings- och försäljningslokal till Mikaelas kermiktillverkning.

Ett fat med en get i centrum och namnen på de getter som fanns på gården när det tillverkades var ett av Mikaelas verk. Här tillsammans med en lykta av grisblåsa tillverkad på Gotland.

En afganhund i blå nyanser var mycket vacker.

Men det var inte bara julfirandet på Jan-Ols Gården som fångade Kopparbergarns intresse utan också alla djuren.

Två hundar, en glad valp och en äldre herre, hälsade på oss.

Det gick hästar överallt tillsammans 28 stycken. Från små shetlandsponny till stora brukshästar. Ett par av dem kända från TV bl.a ICA reklamen.

40-talet getter blev också vår bekantskap.
Svensk lantras, jämtget och blandras samsades gott. Två kommer från Nordens Ark. En av dem har varit klappget på Liseberg. Getterna var mycket vänliga, väldigt sällskapliga och vackra. Hornen satt kvar och förhöjde skönhetsupplevelsen.

Förklaringen till getternas lugna och sociala uppträdande står klar när man ser med vilken omsorg och kärlek Mikaela vårdar sina djur.

Många vänliga pussar delades ut och skribentens anteckningsblock höll på att bli getmat. Även fotografens byxben smakades av. Alla getterna har namn, de flest från asatrons gudar. Blev glad när jag fick veta att en av dem hette Tyra. I februari – mars kommer killingarna.
På gården står ett mejeri snart färdigt för att ta emot getmjölken och förädla den till ost.

I stallet pågår förberedelse inför eftermiddagens rid- och körskola. Hästarna pysslas om och sadel eller sele sätts på.
Vi får säga hejdå för den här gången. Mikaela skall klä om till mer ändamålsenliga kläder för umgänget med hästarna.
Stora snöflingor dalar mot marken så det blir nog en fin färd. Kopparbergarn lämnar Jan-Ols Gården varm inombords och med ett leende på läpparna.

Text: Thyra Lundell Foto: Bengt Lundell