Rundtur i Ställdalen

17-06-30

Efter den inställda rundturen i våras,  blev den äntligen av.

Som vanligt vackert väder när Christer anlände till samlingsplatsen vid byalagets lokal, där den ansvarige för utflykten,

Willy Andersson, samlade ihop styrkorna.

Ett trettiotal hade hörsammat erbjudandet som kunde genomföras tack vare PROs sjuttiofemårsfirande.

Det såg ut som om det skulle bli ett riktigt kalas så småningom.

Färden började längst i söder, där Kjell på ett mycket förtjänstfullt sätt guidade oss förbi gamla affärer och konstiga personer som huserat. Gamla vägen hade mycket intressant att att förmedla. Så småningom kom vi fram till Dunderbo med omgivning. Många blev förvånade över att det fanns så mycket bebyggelse åt det hållet.

Efter lite kringelkrokar gick färden vidare ut mot Östra Born.

En liten bensträckare gjordes vi den gamla Kopparhyttan.

Efter att ha passerat Hånsälva, spred sig en liten oro i bussen när vi drog in på den lilla vägen som gick ner till
kraftstationen, men Christer har haft körkort länge så det gick bra En sväng ner till sjön innan den tvära backen upp mot Hyttnäs och området däruppe med milsvid utsikt. Vidare åkte vi så småningom till Lövskogen, där för övrigt endast en ruinhög återstod av stället där min mor föddes.
Det var inte bara jag som var nostalgisk det hördes då och då suckar som antydde att ställen vi passerade hade betytt någonting någon gång. Sedan blev det sidbyte och färden mot Kumlan började Massor med hus som man inte visste om kom fram.

En liten paus vid Folkets hus i Kumlan var inte helt fel. En kvart senare kunde vi svänga in på rastplats Ubergsbroa, där den instuvade lasten plockades fram och inom kort flammade ett par eldar där ett hundratal korvar lades på grillen.

Konstigt att allt smakar bättre i det fria trots sot och rök.

Till tonerna från den guldgrävare som satt nere vid Nittälven och vaskade guld

försvann korv dryck och kaffe.

Döm om vår förvåning när Bert helt plötsligt drog ett par trudelutter på sitt dragspel.

Under tiden som vi fikade delade Kaija ut lite frågesportspapper med nästan olösliga svar eller som det heter nu för tiden mission impossible.

Efter denna goda fika började hemfärden med en lite avstickare till Svartviksområdet innan vi kunde stiga av på samma ställe som vi steg på.

Alla tyckte att det var en mycket trevlig utflykt där inte alla varit trots att dom bott i Ställdalen lång tid.
Att jag som utböling fick följa med, tackar jag särskilt för.

Uppsnappat och fotat av Leif i Nittkvarn