Naturvårdsbränning vid Römyren

2016-06-13

Römyren är ett område som ingår i Ramsarkonventionen vars syfte är att bevara viktiga våtmarker. Den ingår också i projeket ”Life Taiga” vars uppgift är att bevara och utveckla den biologiska mångfalden i barrskogsområdet.

Därför pågår kontrollerad bränning runt Römyren just nu. Ett stort antal växter, insekter och svampar är helt beroende av att skogen brinner ibland.

Det är ett mycket proffisigt arbete som utförs under ledning av Johan. I tre år har han drivet sitt företag men dessförinnan jobbat som anställd inom naturvårdssektorn i många år. Det är en man med mycket känsla och kunskap för och om naturen.

Ett exempel var när vi stod och studerade hur man vatttnade på en myrstack. Johan berättade att om man får eld i en myrstack måste den rivas ca en halv meter ner i jorden för att kunna släcka. Några dagar senare börjar myrorna bygga upp stacken igen. Då har de överlevt värme och rök. Myran är barrskogens huvudpredator. När det gått ett par år har bl.a. jordlöpare och skalbaggar övertagit myrans roll och den försvinner men återkommer när skogen växt upp igen.

Redan tidigt i våras började planeringen för bränningen. De gallrade bort små granar och kvistade äldre för att lättare kunna hålla elden på marken. Nio personer arbetar just nu vid Römyren. De sover i tält i närheten av brandområdet eftersom man måste gå brandvakt även när det inte brinner. Länsstyrelsen represterades av Åsa Forsberg. Hon och Kjell Store har naturvårdsansvaret för norra delen av länet.
Bränningen vid Römyren började i torsdags. Det var ca 20 ha på östra sidan av myrens. De brände till över ett på natten. Då blev luftfuktigheten för hög för att fortsätta. Det var inte bara mossa och ris som brann. I många år har det stått en gammal soffa på ett ställe och nu finns bara fjädrar och lite stomme kvar.

Idag började man vid Ställdalens Naturstudieklubbs fågelstation och fortsatte mot norr.

Marken runt omkring vattnades rikligt för att inte elden skulle komma för nära huset.
Till stugan kom Naturskyddsföreningens Kajsa Grebeck och Daniel Tverling. De bjöd
brännarlaget på kaffe och rabarberpaj.

Vägen var en bra brandgata. Det kan blåsa sotflagor med en lite eldkula över vägen men det finns hela tiden brandvakter som släcker där det inte skall brinna. Eldstyrkan på nio man får aldrig brista i uppmärksamhet.

Johan tände med jämna mellanrum efter vägen för att skapa extra säkerhet mot skogen som inte skulle brinna.

Det blev en mycket intensiv rökutveckling. Svårt att förtstå hur brandvakterna stod ut att patrullera vägen i röken men antar att de vänjer sig. Duktiga yrkesmän finns även inom lite ovanliga yrken. Kopparbergarn drog sig tillbaka imponerad och lätt rökt.

Text: Thyra Lundell Foto: Bengt Lundell