Utflykt till Åbostugan.

2015-12-16

Söndag den 13 december. Luciadagen. Förmiddagen bjuder på klart och kallt väder. Minus 8 grader. Min gumma Thyra och jag klär oss för utevistelse. Packar ryggsäckarna med kaffe och tillhörande doppa. Sätter på hunden Jansson halsbandet och äntrar bilen.

C:a 17 kilometer öster om Kopparberg efter vägen mot Kloten passerar vi Åbotjärnarna. Svänger snart av mot vänster, följer grusvägen 600 meter och parkerar bilen.

En dekorativ frost har bildats på växtligheten efter senaste dygnets kyla.

Vi vandrar Bergslagsleden mot väster och snart når vi Åbostugan som är vårt mål.

Vi tänder en mysbrasa och förser oss av det medförda kaffet.

Sakuppgifter inhämtade från anslag vid och i backstugan.

I Åbo-området har 200 till 300 personer tidigare livnärt sig i huvudsak genom arbete med kolning, skogshuggning och timmerkörning. Medströms Sandån, c:a 500 meter från Åbostugan, fanns ett mindre sågverk. 100 meter uppströms fanns en mindre kvarn. Många husgrunder i omgivningen vittnar om tidigare bosättningar.
Den smalspåriga järnvägen mellan Bånghammar och Kloten lades ner år 1934. Sågen upphörde. Även skolan vid Källtjärn en dryg kilometer öster Åbostugan stängdes. De bofasta lämnade efter hand området.

Backstugan vid Sandån.

När stugan tillkom är oklart. Däremot vet man att träarbetaren Anders Jansson med hustru och sju barn var de sista som bodde här. Familjen avflyttade år 1900 och därefter förföll huset.
Ända in på 1980-talet levde en av de sist boende, nämligen dottern Signe född 1894. Hon bodde de sista åren av sitt liv vid Lakabäcken tillsammans ned en son. Signes berättelse om förhållandena på Åbo finns att läsa i stugan.

Stugan hade bara ett rum. Man kom in i stugan direkt från ingången på den fria främre kortväggen.

Vid den inre kortväggen fanns en öppen härd och en gjutjärnskamin som uppvärmningsanordning. I anslutning härtill fanns en murad bakugn. Stugan hade jordgolv och delvis bara stenväggar. Till sön- och helgdagar lade man ut granris på golvet för att det skulle se lite pyntat ut. Mat lagades i den öppna härden.
Sovplatserna bestod av en säng för mor och far. Ytterligare en säng och en bänksäng så kallad fällbänk för barnen.
Familjen höll sig med en ko. Foder fick man genom myrslåtter och lövtäkt. Någon potatis kunde odlas framför backstugan men annars fanns ingen odlingsbar jord i närheten. Husbehovsved fick man ta i skogen. Att det var fattigt i familjen står helt klart och boendeförhållandena var mycket primitiva. Signe var knappt sex år när familjen flyttade till Källtjärn. Familjens yngsta barn var då bara några månader gammal.

Signes berättelse ger oss inblick och kanske förståelse för de levnadsförhållanden under vilka backstugesittaren och hans familj levde.

Fritid T-län, Hembygdsföreningen i Ljusnarsberg samt Byggnadshyttan i Örebro återuppförde backstugan vid Sandån. Stugan invigdes midsommarhelgen 1994.

I dag är stugan en välkomnande rastplats för vandrare på Bergslagsleden. Att rasta här vid denna backstuga påminner oss om livet i en förgången tid.

För återgivning av delar av den anslagna texten vid Åbostugan samt bilder.

Bengt Lundell.