Invigning i Löa
13-09-03
Under festliga former invigdes i fredags en ny
promenadstig, som också kan tjänstgöra som skidspår i Löa.
Promenadstråk och skidspår har länge varit ett starkt önskemål i bygden och i juli 2010 hölls ett första möte för att förverkliga den drömmen.
Lindesbergs kommun har ett projekt som kallas landsbygdsutveckling, och med hjälp av pengar därifrån och massor av frivilligt arbete av Löaborna själva kunde jobbet komma igång. Ragnarssons Bil och maskin AB i Lindesberg, samt Larsbo kalk hör till övriga sponsorer som bidragit.
Den dyraste delen blev förstås bron över Storån, och det blev dessutom lite fördyringar på grund av förseningar i arbetet att få den på plats. När det 20 meter långa brospannet skulle lyftas på plats i mars 2012, visade det sig att marken inte hade nog med tjäle för att bära den 50 ton tunga mobila kranen, och man fick lov att vänta till kommande vinter. Lagom till Lucia hade marken frusit ihop tillräckligt, och lyftet genomföras. Fördyringen kunde täckas med medel från Leader Bergslagen.
Ett 40-tal personer i alla åldrar samlades vid Annas Café för att gemensamt promenera längs ån till bron, där invigningsceremonin ägde rum.
Näcken sågs inte till, men vid åkanten strax intill bron satt Zacharias och Christian och spelade medryckande musik på fiol respektive gitarr.
När alla samlats höll Anders Ericsson ett kort anförande, då han bland annat tackade de cirka 40 frivilliga, som lagt ner 850 timmar på arbetet med stigen och därefter var det dags för kommunalrådet Anders Ceder att klippa bandet.
- Jag brukar klippa så här, sa Ceder, och höll upp en liten bit av bandet.
Jag sparar på dem, fortsatte han, och jag har ganska många vid det här laget.
Sen traskade alla, gammal som ung, över bron och där det på andra sidan serverades alkoholfri cider att skåla i.
Hela stigen är i dag cirka tre kilometer lång, men det finns redan tankar på att åstadkomma variationsmöjligheter med slingor som förlänger spåret till fyra och fem kilometer.
Flera bilder från invigningen:
Text och foto: Björn Öringbäck
Kommentera
|
