Spelträff med knytkalas

13-11-15
Spelmansmusik är lite speciell på flera sätt, bland annat för den glädje som musiken och dess utövare sprider i spellokalen. Men trots detta kommer det sällan några stora skaror av åhörare.

I lördags arrangerade Bergslagernas Spelmansgille en spelträff i Församlingshemmet i Kopparberg och över trettio personer strålade samman för att med sina olika instrument återskapa delar av vår folkmusikskatt.

Det är en annan sak som är lite speciell för den här musikformen i allmänhet, att träffarna är lite löst organiserade. I det här fallet finns det en kärna av medlemmar, och därutöver kommer de som kan och vill – från när och fjärran.

Den här kvällen fanns ”gästartiser” från Värmland och Närke, bland andra riksspelmannen Thomas Eriksson och hans barn.

Så som brukligt är på Bergslagernas Spelmansgilles träffar körde man först allspel då man med lottens hjälp turas om att leda spelet, och sen tog det så kallade buskspelet vid, då spontana grupperingar spelar sina favoriter.

Eftersom det är lite ont om buskar i församlingshemmet fick man i stället välja andra spelplatser som köket och hallen, men vad gjorde väl det, så länge spelglädjen låg på topp.

Sammankomsten pågick från fem på eftermiddan till midnatt, och det är klart att det ibland behövdes en paus och lite att äta och dricka, och även härvidlag var det improvisation och frihet som gällde, eftersom var och en plockat med sig till ett knytkalas.