Arkivens dag

13-11-11
Runtom i landet uppmärksammades ”Arkivens dag” på olika sätt av hembygdsföreningar med flera. Årets tema var "Flora och Fauna" och i Ljusnarsbergs kommun tolkades detta på lite olika sätt.

I Hörken hade man iordningställt en riktig utställning på temat med både exemplar ur de egna samlingarna och inlånade privata objekt. Uppstoppade fåglar och mindre däggdjur från bergslagsskogarna fyllde en egen hörna och ett bord dignade av gamla herbarier med traktens växter.

Men besökarnas intresse riktades dock främst mot de pärmar med foton som fanns att beskåda. Det var foton från gamla tiders Hörken, men inte äldre än att många av besökarna kände igen både platser och personer.

Gamla kartor och ritningar fanns också att se och bland annat fanns där fullständiga ritningar över ombyggnationen av masugnen vid Silverhyttan 1918. Folk kom och gick hela dagen.

Leif Broman och Sten Johansson studerade kartmaterial.

Ingrid Strandell hittade en bild på skolan där hon en gång gått, och skriver in några uppgifter på baksidan.

Tage Hörkeby hade mycket att berätta om Hörken förr. Lena Martinsson och Annika Strandell Lindblad lyssnade uppmärksamt.

Lisa Persson vevade igång en resegrammofon och musiken strömmade ut i lokalen. Sten Johansson kom och lyssnade.
- Väldigt kort stund den spelade, tyckte Lisa.

Stämningen i Hörken var väldigt gemytlig och intim, och vi hade gärne stannat längre, men vi hade också på vårt schema att titta in i Tingshuset, där Ljusnarsbergs Bergslags Hembygdsförening höll till.

Här hade man tagit lite lätt på det där med Flora och Fauna, men ställde pliktskyldigast ut en ekorre och ett par herbarium med torkade växter. Desto mer intensivt pågick allmänhetens arbetsinsats med att identifiera bilder ur föreningens digra arkiv.

- Efter en trevande inledning har det utvecklats överraskande bra, sa Edolf Andersson. Folk har strömmat in hela tiden och Clifford Halmark har varit tvungen att hämta fram tio lådor till.

Gamla Ljusnarsbergare med gott minne, som till exempel Gösta Bergman hade mycket att bidra med och hittade till och med sig själv på en bild.

Ett porträtt av en man med riktigt glest tandgarnityr väckte Hans Harnischs munterhet och även i övrigt rådde här en glad och positiv anda.

Idetifieringsarbetet pågick intensivt ända till stängningsdags, och många ser säkert fram emot nästa identifieringsmöte som föreningen kallar till.