HEM

Kalender
Händelser i vårt område

Gästbok!

mm

"KAN JORDEN FÖDA OSS?"

13-04-12

Rubrikens fråga blev på tisdagskvällen belyst under Rotarys möte på Bångbro Herrgård då makarna Ebbersten föreläste i ämnet utifrån sina respektive forskningsområden.

Professor Sten Ebbersten är Sveriges första professor i ämnet ekologisk odling och har arbetat internationellt med dessa frågor.
Doktor Kerstin Ebbersten har bland annat arbetat på Jordbruksverket och är specialist på bin och biodling.

Här nedan följer ett alltför kort referat av innehållet i de bådas anföranden, men ämnet är så stort och viktigt, att vi kommer tillbaka till dess gundtankar i olika sammanhang även framöver.

Efter en smaklig måltid inledde Sten Ebbersten sitt föredrag om jordens förmåga att föda sin växande befolkning. Inlevelsefullt och engagerande beskrev han den utveckling som skett inom livsmedelsproduktionen det senaste århundradet, och hans kritik var hård. Särskilt uppehöll han sig vid beroendet av ändliga resurser, som oljan.

- Vi befinner oss i industrisamhällets slutfas, sa professor Ebbersten. Vi har gått från att vara ett brukarsamhälle till ett förbrukarsamhälle och är på god väg in i ett missbrukarsamhälle, sa han bland annat.

I Sverige har vi haft fyra jordbrukstyper, varav de tre första, svedjebruk, ängs (fäbods-), och växeljordbruket med kreaturshållning och vallodling är exempel på uthålliga brukningsmetoder som fungerat i århundraden medan dagens industrijordbruk kräver stora mängder tillförd energi, framför allt i form av olja.

Kinas risodlingar, mellanösterns och Australiens betesmarker, växelbruket i Europa och Nordamerika och Afrikas traditionella jordbruk är alla ekologiska på så sätt att de är anpassade till naturen, de är långsiktigt uthålliga metoder och de är effektiva. Den gröna revolutionen har ökat jordbruksproduktionen men med resurser (olja, konstgödsel och andra kemikalier) som hämtats från annat håll – och från framtiden. På kort sikt behövs båda, men vår strävan måste vara mot uthållighet och hushållning av resurser. Det gäller framför allt oss i Västvärden. "Vi måste kliva ur förstaklasskupén" och anpassa oss till ett sätt som alla kan leva efter – och som är anpassat till miljön. Vi klarar oss inte utan naturen, även fast naturen skulle klara sig bra utan oss människor.

- Det hjälper inte att ropa efter en global ledargestalt som skall ställa allt till rätta, sa professor Ebbersten. Multinationella konferrenser och klimatmål i all ära, men verkliga resultat kan bara uppnås om alla lever ekologiskt i sin vardag. I dag "äter" vi olja eftersom våra skördar är beroende av stora mängder sådan, inte bara till drivmedel direkt i jordbruket utan också under framställningsprocesser av maskiner och gödningsmedel, transporter och råvarubearbetning. Bara 10 % av maten är producerad av solenergin!

Även doktor Kerstin Ebbersten berörde människans överlevnad på jorden, fast ur ett annat perspektiv. Som ovan sagts är hon expert på bin och biodling och framhöll binas betydelse för vår kost.

De flesta blommande växter är beroende av bin och andra insekter för sin fortplantning och många av dessa växter bildar frukt eller fröer som är direkt lämpliga som livsmedel för oss. Tambina är bara en art av flera hundra bara i Sverige, men de har många egenskaper gemensamma med sina vilda kusiner, och en sjukdom som drabbar en art sprids lätt till flera. De är också mycket känsliga för de gifter som används i jordbruket mot skadeinsekter samt mögel och andra svampar, mm. Många bekämpningsmedel som uppges vara ofarliga för bin, kan ändå ställa till enorma skador genom "cocktaileffekten" dvs att två eller flera ämnen som var för sig är harmlösa, kan bli dödande gift om de samverkar.

Kerstin Ebbersten är också kritisk till hur avel gör genvariationen mindre och ökar binas risk för smittor och parasiter.

- Låt bina göra det som de är skapta till, sa hon.

Ett bisamhälle i naturligt tillstånd är en superorganism förklarade Doktor Ebbersten vidare. Det har i princip evigt liv. Individerna föds och dör, men samhället består, så länge inte människorna lägger sig i för mycket.

Till de blommande växterna hör också ärtväxterna som har den värdefulla egenskapen att plocka kväve ur luften och kan därför skapa proteinrik föda åt djur och människor. Och även dessa växter är beroende av bina för sin frösättning.

Andra växter, som gräsen, pollineras av vinden, och till gräsen hör ju också sädesslagen, men medan ärtväxterna är rika på protein förser oss säden med kolhydrater. Vi behöver bådadera och därför kan vi än en gång konstatera hur viktiga de pollinerande insekterna är för människans överlevnad.

Efter varje föredrag fanns möjlighet att ställa frågor, och vetgirigheten var stor. Hur påverkar bilkörningen oljekonsumtionen? Hur mycket beror klimatförändringen av flygtrafiken?

Paret Ebbersten hade inte precisa svar på allt, men påpekade att användningen av Internet och mobiltelefon tar ungefär tre procent av världens energiproduktion.

Det får mig att inse att det är dags att denna artikel når sitt slut!

Text och foto: Björn Öringbäck

Kommentera