mmm
|
- | mm | ||
mmm |
mm Fantasifigurerna i Rällså12-09-02 ”Keramik, konst, smycken” är rätt svar. Jasså, det visste ni! Men har ni stannat till där nån gång? I så fall har ni säkert mött Lillemor Israelsson och Roland Lager, som bor i det vackert belägna gula huset uppe på kullen. Och i den lite oansenligare byggnaden nere mot vägen bedriver de sitt konsthantverk, som lockade oss att göra ett besök. ”Öppet nästan jämt, utom ibland” står det på den gula skylten som sitter på dörren till den lokal där de ställer ut sina produkter. Bakom den andra dörren finns den lilla verkstan där vi först tittar in. Det lilla utrymmet domineras av en större och en mindre brännugn för keramikprodukter, en drejskiva samt hyllor med burkar som ser ut att innehålla olika slags pulver. Roland berättar att det är kemikalier som ger färg och struktur till glasyrerna. - Fältspat och kvarts utgör grunden till glasyren och kaolin stabiliserar, förklarar han. Även vanlig aska kan användas. Oxider av bland annat järn och tenn ger glasyren dess egenskaper. Tenn gör glasyren kompakt (ogenomskinlig). Det var redan på 80-talet som Roland började med keramiken, men hade redan då ägnat sig åt en annan form av konsthantverk, nämligen smyckesframställning med blå bergslagssten som utgångsmaterial. Det är för övrigt något som hantverkarparet fortfarande ägnar sig åt en del. I butiken finns ett skåp med färdiga smycken, nyckelringar och andra småsaker och från garaget hör vi en maskin tumla nya stenar run, runt, tills de blir jämna och släta.
- Keramik har jag däremot inte sysslat med, innan jag kom till Rällså, säger hon. Men det såg roligt ut när Roland jobbade med det, och det är det verkligen. På tal om roligt, så kan man lätt konstatera att det finns ett stort mått humor med i Rolands produktion. Förutom vackra vaser, skålar, lampfötter mm gör han även lustiga figurer, en del i form av blomvattnare och andra bara för skojs skull, som fiskargubbarna som står på fönsterbrädan. De skulle verkligen passa som priser i någon fisketävling. - Ett tips till arrangörerna av ”Gösnatta” kanske? Text och foto: Björn Öringbäck |
mm | mm
|