HEM

Kalender
Händelser i vårt område

Gästbok!

OK Järnbärarna

12-06-13
Vi på Kopparbergar’n är nyfikna av oss, och när vi hittar en liten röd-vit tygskärm hängande i ett gathörn bakom gravkapellets kyrkogård, måste vi naturligtvis ta reda på vad det handlar om. I skogsbrynet hittar vi Hjalmar Nordqvist och Lennart Lindgren sittande vid ett litet bord. Det ser så trivsamt och fridfullt ut, att man nästan skulle kunna tro att de har en liten picknick där i eftermiddagssolen. Men så är det naturligtvis inte.

Det är OK Järnbärarna som har lagt starten för en orientering där, och Hjalmar och Lennart är funktionärer. Vi stannar förstås en stund och pratar med dem och de båda berättar….

- Föreningen bildades redan 1951 genom en hopslagning av orienteringssektionerna i Kopparbergs, Bångbros och Ställdalens idrottsföreningar, berättar Hjalmar Nordqvist som var med från början. 

Det är en härlig sport för folk i alla åldrar, fortsätter han. Man tävlar i olika klasser allt utifrån sin förmåga och åldersgrupp och det är en fantastisk gemenskap och social samvaro i orienterarkrestsar. Ofta är hela familjen engagerad.

Men just det här med familjesport är både en styrka och en svaghet. Ungdomar som vill pröva på orientering, behöver hjälp och sällskap i skogen inledningsvis, och det är ju inte alltid som det löser sig så lätt. Det finns också så mycket annat som lockar ungdomen nu för tiden. Men vi har många duktiga veteraner. Vår äldste medlem, Kalle ”Kula” Karlsson har orienterat sedan 1943, och många är hans framgångar genom åren. Nu vid 94 års ålder springer han inte längre, men intresset för sporten släpper han nog aldrig.

Lennart Lindgren, som är ordförande i OK Järnbärarna bekräftar att det inte är så lätt att värva ungdomar för sporten. 
Vi har samarbetat med Kyrkbackskolan i Idrottslyftet, säger han. I samband med idrottsundervisningen har vi haft övningar för årskurs 4 – 9, och visst har intresset för orientering vaknat hos en del, men utan föräldrars engagemang, är det svårt.

Lennart visar oss hur även orienteringen har börjat använda elektronik och data i verksamheten. På Kopparbergar’ns fråga får vi veta att man dock inte använder GPS!

I stället handlar det om en liten elektronisk penna som man sticker ner i en liten apparat vid kontrollerna. Då registreras den tid som förflutit, och i vilken ordning man tagit kontrollerna. Målgången sker vid den sista kontrollen, men sen måste man tillbaka till starten för att läsa av resultatet.
Lennart visar innehållet i den gröna lådan på startbordet, där det bland annat finns en liten skrivare, som printar ut en lista över kontroller och tider.

- Vid tävlingar med många deltagare kopplar vi förstås avläsningen direkt till en dator i stället. Det förenklar hanteringen och gör det lätt att skriva ut resultatlistor.

Medan vi pratar kommer Håkan Mossberg älgande ut ur skogen bredvid. Han har just avverkat 4,2 kilometer som är det längre av de tre spår, som finns att välja på denna kväll.
De övriga är 3 km resp. 1,7 km och det är Hjalmar Nordqvist som har lagt alla tre. 

- Det låter kanske inte så långt, men terrängen runt Finnkullberget är ganska krävande, säger banläggaren.

Håkan Mossberg tar den här orienteringsvändan som en del i sin träning inför veteran-VM som i år arrangeras i Hartz i Tyskland i månadsskiftet. Härifrån är det bara han och sambon Maud Sundin som deltar den här gången, men totalt är det cirka 4000 löpare. Äldsta gruppen är herrar 90, där fyra stycken är anmälda.

- Orientering är en härlig sport, tycker Håkan.
Det finns inte så mänga andra, om ens någon, där man både får ta ut sina krafter fysiskt, och använda hjärnan för problemlösning, säger han.

Text och foto: Björn Öringbäck

Kommentera